Photovoice åker till Oslo




IMG_1547jpg

 

Det var skönt att röra på sig och byta miljö. Men vi bytte inte planet, och festade inte. Det var en bra utställningslokal. Den når rätt publik.

Det konstaterar vi två, Calle Norrman och Mattias Neander, i en sammanfattning av hur vår resa till Oslo med utställningen Photovoice utföll.

Inga knallsensationer men kul att dimpa ner i grannhuvudstaden på en fransysk visit. Vi kom med ett gäng från Spinalis i Solna, träningscenter och klinik för vuxna med ryggmärgsbråck.

Förra året ledde Hanna Gabrielsson, sjuksköterska, och Dorothée Riedel, arbetsterapeut, från Spinalis, fem deltagare igenom deltagarforskningsprojektet Photovoice. Var och en fick själv fotografera och berätta om hur deras vardagsvillkor ser ut, på gott och ont. Utställningen premiärvisades på Spinalis/RSS, Rehab Station Stockholm, och har sedan gått runt till olika platser.

Nu var det dags för Oslo och Sunnaas sjukhus lite utanför huvudstaden. Svenske ambassadören Krister Bringéus i Oslo klippte band och invigde och drack bubbel samt åt lunch med gäster och utställare.

Vi sov i en sardinburk, gick på promenad och använde oss av den excellenta lokaltrafiken dagen före vernissagen, skriver Calle och Mattias. Sedan blev det Peppes pizza på kvällen före inläggningen i sardinburken (läs trånga hotellrum). Sammanlagt var vi borta i tretti-fyrti timmar.

Men resan gick bra, trots att det alltid krånglar lite med flera personer i rullstol. Säkerhetskontrollen tog sin tid. Flygresan tog 50 minuter. I Oslo åkte vi med pendeltåg till Oslo Central, därefter checkade vi in i sardinburken.

Nästa dag efter frukost tog vi färjan till Sunnaas sjukhus och där fick vi som gjort utställningen svara på en del frågor om hur och varför vi gjort den. Berätta vad vi velat med den.

-Utställningslokalen var juste och vi tror rätt publik hittar dit.

Calle Norrman och Mattias Neander



   IMG_1537jpg           IMG_1414JPG



IMG_1859_photojpg

IMG_1850_photojpg    IMG_1539jpg