Så ska yrket personlig assistent stärkas

ass5jpg
Från vänster Henrik Petrén, Lars Lööw, Cecilia Blanck, Carin Öhman och
Jessica Smaaland.





Så ska yrket personlig assistent stärkas


Bättre villkor och arbetsmiljö
En översyn av yrket personlig assistent har utretts och presenterats för socialminister Lena
Hallengren nyligen. Några av slutsatserna för att få bättre arbetsvillkor var:
  •  Tryggare arbetsvillkor behövs
  •  Arbetsmiljöarbetet bör utvecklas
  •  Minska osäkerheten kring arbetsuppgifterna
  Utredaren Lars Lööw, en gång på myndigheten Handikappombudsmannen, numera generaldirektör på Svenska ESF-rådet, presenterade uppdraget och slutsatserna på ett seminarium hos Arbetsgivareföreningen KFO. Han uppgav att det var ett kort och begränsat uppdrag han haft med två sekreterare till hjälp. Icke desto mindre ett viktigt och framåtsyftande sådant.
  Vad de har gjort är en kartläggning i form av en enkät med 1000 assistenter, de har haft
fokusgrupper med assistenter och assistansanordnare samt intervjuat 30 anordnare. Dessutom har de intervjuat myndigheter och organisationer, haft rundabordssamtal med forskare och analyserat regelverk och kollektivavtal.
Som assistenter arbetar cirka 100 000 personer. 70 % är kvinnor. Hälften arbetar mindre än 20 timmar per vecka och 20 % är anhöriga.
Privat anställda är 67 %, 22 % kommunalt, 7 % kooperativt och 4 % direkt av brukaren.
Cirka 85 % trivs bra i yrket. De är mindre stressade än jämförbara grupper och ser yrket
som ett serviceyrke.
  Men det finns brister. Arbetsuppgifterna är ofta oklara. Flertalet kan bli uppsagda på 14 dagar. 40 % är rädda för att behöva sluta på kort varsel. Tre fjärdedelar av assistenterna behöver mer
kunskap om lagar och regler om personlig assistans och arbetsmiljö, om arbetssätt samt om assistansanvändarens funktionsnedsättning.

  Utmaningar i arbetsmiljön är bland annat att många utför tunga lyft i olika miljöer, det är ett utsatt ensamarbete och våld, hot, mobbning och sexuella trakasserier förekommer utan att det är ett överskuggande problem. Det är mer våld och hot än sextrakasserier och det utförs av såväl
assistansanvändare som närstående och andra assistenter.
Förutom tryggare villkor, utvecklad arbetsmiljö och minskad osäkerhet om arbetsuppgifternas
innehåll pekar Lars Lööw på att arbetsgivarna har ett särskilt ansvar för villkor och arbetsmiljö, men han framhåller att staten ansvarar för att assistenterna ska kunna erbjudas goda villkor.

  Förslag till översyn av yrket är att ge Socialstyrelsen uppdrag att ta fram utbildnings- och
kunskapsmaterial. Det ska riktas till assistenter och arbetsledare men också vända sig till
assistansanvändare och närstående. Det bör genomföras i samverkan med Arbetsmiljöverket.
Han vill också uppdra till Socialstyrelsen att ta fram kunskapsstöd vid egenvård och vård på
delegation. Det ska ges en samlad beskrivning av HSL, LSS, patientsäkerhetslagen och
arbetsmiljölagen. Olika former av vård i hemmet ökar genom att fler överlever svåra skador och
sjukdomstillstånd och därför behöver de här kunskaperna lyftas fram.

  IVO, Inspektionen för vård och omsorg, föreslås få uppdrag om systemtillsyn av egenvård och vård på delegation vid assistans. Det är IVO som testar om reglering och tillämpning fungerar, de har kompetens om hälso- och sjukvård och omsorg. De har med patientsäkerhet att göra, som Lex Maria och Lex Sarah.
  Ett förslag är också att kartlägga om det finns möjlighet att finansiera särskilda kompetensbehov inom den ram som finns nu, där mycket få har beslut om det.

  Slutligen ges två förslag för att få anordnarna att ta ett större ansvar för assistenters villkor.
1. Ge privata arbetsgivare ansvar för assistenters sjuklönekostnader.
2. Kräv kollektivavtalsliknande villkor för att betala ut assistansersättning.
  Cecilia Blanck, verksamhetsansvarig i föreningen JAG, satt i en panel tillsammans med Carin Öhman, personlig assistent, och Jessica Smaaland, politisk sekreterare på STIL, och kommenterade utredningen efter Lars Lööws dragning.
Cecilia:
-Den är bra över lag, tycker jag, men det blir bekymmersamt med sjuklönen samtidigt som det är ett omyndigförklarande av hela branschen att vi inte fått ansvar att hantera de första fjorton dagarnas sjukskrivning. Men 3 kr extra per timme som föreslås är otillräckligt.
  Både Carin Öhman och Jessica Smaaland var positiva till utredningen och betonade assistenternas viktiga roll i samverkan med mottagarna av assistans. Det viktigaste är fortfarande att assistansanvändaren eller den som utgör en stödstruktur arbetsleder assistenten. Ansvaret får inte hamna någon annanstans.
  Vad som följer av utredningen är ovisst, men Lars Lööw uppfattade i mötet med Lena Hallengren att denna utredning, som hon tillsatt och fått i sin hand, intresserade och engagerade henne mycket.


Renée Höglin